Det går bra på jobbet. Doktoranden undrade. Jag vet bara inte riktigt vad jag ska skriva utan att bli tjatig. Men tre dagar på egen hand har förlöpit utan några större missöden. Det svåraste är kontakten med föräldrar i upplösningstillstånd, kolugna på ytan behöver sannerligen inte betyda att paniken inte är nära. Annars känner jag mig inte så dum längre. Det artar sig skulle vi kunna säga.
Förövrigt så kan jag vara utan det här höststormsvädret som placerat sig över staden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så trevligt att höra.
För övrigt kan jag bara instämma om höststormvädret, det är inte trevligt på något vis. Särskilt inte eftersom det snart vankas semester för egen del. Tur man inte bara ska vara hemma i Sverige (medvetet beslut efter 'sommaren' from Hell -07).
Skicka en kommentar