Liten reflektion:
Jag är kass på att vara patient. Undrar om alla andra patienter är det också?
Liten uppdatering om nuläget:
Är så trött att min hjärna känns kaputt. Har icke förberett inför ortopedseminarium imorgon. Min hjärna spelar mig spratt. Jag får sitta som ett fån. Om ingen av er med-studs har någon schysst kommentar jag kan impa på bendoktorerna med i vått och torrt? Snälla kom till räddning, förenen eder.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Briljera med "when in doubt, cut it out" - det gör alla kirurger glada!
Även om jag är doktorand om skelettet och kan massor om ben så, nä. Jag skyller på att jag inte fått i mig kaffe ännu.
Sorry.
dr björkman: jo, men den får jag nog spara till kirurgen. Typ. NU handlar det om leder, muskler, lachmans test, apleys test, axial kompression samt bimalliära frakturer...ehe.....
doktoranden: men hey! Du är ju typ rätt man. Lär mig ngt som akn få dom att tappa fattningen. Ngt liet mystiskt. Ngn helt nyrevolutionerande fakta. Please.
Herbertskruv. Säg bara Herbertskruv.
Vad jobbigt att vara patient! Hoppas det inte är något allvarligt?!!
Jag är en krävande förälder till en patient. En sån som sjukvården suckar åt. Som dessutom kan en del medicin men inte tillräckligt och googlar för mycket.
Hoppas seminariet gick bra ändå!
marisch: Åh nästa gång (???) jag skruvar i en scapula ska jag nynna "en herbertskruv, en herbertskruv, det är en skruv med..." på melodin om busschauffören=)
hanna: well nobydy knows really. men det jag lärt mig är att väntetider är sjukt sega, om man inte stler sig och skriker på dom att snabba på. men sånt gör jag ju inte. Jag tycker det är bra att du gör det!!!
marie: Hahahahahaha! (vad fan är en Herbertskruv?)
Joserru, hulda mårdmoder - det var det enda jag lärde mig på ortopedin (vid sidan om att "ortopedi" betyder nåt i stil med "räta ut krokiga barn"), att Herbertskruv, det lagar man scaphoideer med! :D
You go, katten. Om du mår sämre av att vänta väntetid, så SKRIK! Ingen klandrar dig, jag lovar. (Och gör nån det så kommer jag och biter dem, ok?)
mård: Mary knows her stuff. Det har jag alltid förstått. (alltid? nåja, ett tag...)
Mary: Jag tänkte at tjag skulle skrika, men blev ett mähä. ETT MÄHÄ! Bah. Jag som laddat så. Du får gärna bitas...
Ge mig namn och nummer så vässar jag huggtänderna och slår en signal.
Skicka en kommentar